Dödsbo – när upphör ett dödsbo?

Vad är ett dödsbo?

Ett dödsbo är den egendom som en avliden person lämnar efter sig. Dödsboet består av den avlidnes samlade tillgångar och skulder, och räknas som en egen juridisk person. Det innebär att dödsboet kan ingå avtal, äga tillgångar, ha skulder och till och med bli stämd i domstol.

Vilka är dödsbodelägare?

Efter ett dödsfall behöver den avlidnes ärenden fortfarande skötas ett tag. Det är den avlidnes efterlevande som tar hand om dödsboet. De kallas för dödsbodelägare och vem som blir dödsbodelägare beror på vilka den avlidne lämnar efter sig. Det kan vara en efterlevande make, barn, andra legala arvingar eller så kallade universella testamentstagare. 

Universella testamentstagare är de som enligt den avlidnes testamente ska få en viss andel av egendomen. De som enligt testamentet ska ärva en bestämd sak eller ett bestämt kontantbelopp kallas legatarier och är varken universella testamentstagare eller dödsbodelägare.

Dödsboets skötsel

När det finns flera dödsbodelägare sköts dödsboet gemensamt och alla delägare måste enas om vad som ska göras. Om delägarna vill att en enda person ska företräda hela dödsboet kan var och en skriva en fullmakt och på så vis överlåta sitt ansvar till den utsedda representanten. 

Om dödsboet är stort och komplicerat eller om dödsbodelägarna inte kommer överens kan en boutredningsman utses för att sköta förvaltningen av dödsboet. En boutredningsman utses av tingsrätten, men dödsbodelägarna kan föreslå att en viss person ska utses.

Bouppteckning, tillgångar och skulder

En av de första sakerna som ska göras när någon har gått bort är att upprätta en bouppteckning. Det är en sammanställning över de tillgångar och skulder som den avlidne hade på sin dödsdag. Om den avlidne var gift ska den efterlevande makens tillgångar och skulder också tas upp i bouppteckningen.

Bouppteckningen skickas till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet och ska innehålla: 

• Bouppteckningen i original
• En kopia av bouppteckningen som är vidimerad, av någon annan än en själv, att den stämmer överens med originalet 
• Bestyrkt kopia eller original av testamenten, arvsavståenden och liknande
• Fullmakt i original, om det finns.

Att ta hand om dödsboet

Dödsbodelägarna ansvarar för att sköta dödsboet. I vissa fall kräver aktörer som dödsbodelägare kommer i kontakt med, såsom bank och försäkringsbolag, att man visar upp den avlidnes dödsfallsintyg från Skatteverket. Detta anger bland annat information om när personen avled och vilka som är den avlidnes närmaste familj. Intyget sänds ut per automatik från Skatteverket till den avlidnes folkbokförda adress.  

Dödsbodelägarna behöver kontakta banken för att sköta dödsboets ekonomi och få tillgång till bankkonton. Bland annat ska avtal och autogirobetalningar sägas upp och räkningar betalas. Dödsbodelägarna kan även behöva vara i kontakt med banken för uppgifter om dödsboets tillgångar och skulder. 

Dödsboets skulder 

Innan den avlidnes tillgångar kan fördelas mellan arvingar måste dödsboets skulder betalas av. Huvudregeln är att dödsboets tillgångar inte får användas till att betala av några skulder förrän en månad efter att bouppteckningen gjorts. I första hand ska dödsboet nämligen betala räkningarna för begravningen och bouppteckningen. Alla räkningar ska också betalas. Om det finns tillräckligt med medel för att betala både begravning och bouppteckning såväl som övriga kostnader kan räkningarna betalas löpande under förvaltningen av dödsboet. 

Arvskifte och dödsboets upplösande

Om det finns fler än en dödsbodelägare ska det enligt lag göras ett arvskifte efter det att bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket. I arvskiftet specificeras vilken arvinge som ska ärva vad. 

Till skillnad från bouppteckningen behöver arvskiftet inte skickas in och registreras hos Skatteverket. Däremot behöver man visa upp arvskifteshandlingen för banken när tillgångar ska fördelas, framförallt om tillgångar ska flyttas mellan olika bankkonton, och för Lantmäteriet om ägandet av en fastighet ska övergå till en arvinge. När arvskiftet har ägt rum upplöses dödsboet.

När ska arvskiftet göras?

Det finns ingen generell tidsgräns för när ett arvskifte ska ske och dödsboet skiftas. Det innebär i praktiken att ett dödsbo, med några undantag, kan finnas hur länge som helst.

Dödsbodelägare kan skjuta upp den slutliga avvecklingen genom att avtala om samlevnad i oskiftat dödsbo. Denna lösning kan passa ifall den avlidne exempelvis hade ett företag som arvingarna vill driva vidare som familjeföretag eller om den avlidne ägde jordbruksfastigheter och arvingarna vill att jordbruksdriften ska fortsätta på samma sätt. 

Ensam dödsbodelägare

När det bara finns en enda dödsbodelägare ser reglerna lite annorlunda ut. Bland annat behöver inget arvskifte göras. Om det bara finns en dödsbodelägare anses dödsboet vara upplöst när bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket. Dödsboets tillgångar övergår då till den ensamma dödsbodelägaren och ingenting behöver delas upp.

Ägandeförändringen ska dock anmälas och registreras. Bland annat ska banken kontaktas för att avsluta de konton som står i den avlidnes namn och överföra pengarna till dödsbodelägaren. Om en fastighet ska ärvas måste dödsbodelägaren ansöka om lagfart hos Lantmäteriet.