04. juli 2023

Bouppteckning

När en person avlider uppstår flera praktiska frågor som kräver svar. Vad ska hända med den avlidnes tillgångar och skulder, vilka ärver och hur ska arvet fördelas? För dessa frågor behövs en bouppteckning.

Vad är en bouppteckning? 

Under en bouppteckning samlas delägarna av ett dödsbo för att gå igenom de tillgångar och skulder som den avlidne har lämnat efter sig. Dödsbodelägarna för protokoll över tillgångarna och skulderna i ett dokument som även det kallas för bouppteckningen.

En bouppteckning ska göras efter varje människa som går bort. Den är personlig och gäller bara för en person. Det går inte att göra en gemensam bouppteckning för två makar som går bort vid samma tillfälle. Bouppteckningen ska göras även om den avlidne var omyndig eller en utländsk medborgare bosatt i Sverige. 

Varför görs en bouppteckning? 

Bouppteckningen har flera funktioner. Dels blir det ett underlag för arvskiftet eftersom alla tillgångar och skulder samlas och värderas. Om bouppteckningen går rätt till kan dödsbodelägarna förhoppningsvis slippa onödiga arvstvister. 

Bouppteckningen är också ett sätt för dödsbodelägare att legitimera sig eftersom deras namn står på bouppteckningen. Som dödsbodelägare kan man behöva göra handlingar som att avsluta bankkonton eller sälja fastigheter. För att banken ska veta att det är rätt person som utför handlingarna kan dödsbodelägaren legitimera sig med bouppteckningen. För den som har fått en fastighet i arvskiftet måste bouppteckningen dessutom visas upp för att få lagfart för fastigheten. Detsamma gäller om man har ärvt aktier som ska överföras till ens sitt konto. 

När behövs inte en bouppteckning?

Om den avlidne inte hade några tillgångar, eller bara så pass mycket att det endast räcker till att betala begravningskostnader och hen inte ägde någon fastighet eller tomträtt, behövs ingen bouppteckning. Då räcker det att göra en så kallad dödsboanmälan som lämnas till Skatteverket. En dödsboanmälan innehåller den avlidnes fullständiga namn, personnummer, adress och dödsdag. Till skillnad från en bouppteckning räknar man inte upp vad den avlidne hade för tillgångar.

Bouppteckningen ska registreras 

Skatteverket registrerar bouppteckningar för att kontrollera att de har gått rätt till vid upprättandet. Bouppteckningen ska lämnas in i original med en bestyrkt kopia, det vill säga en kopia där någon har skrivit under och intygat att kopian överensstämmer med originalet. Att registrera bouppteckningen är kostnadsfritt men den ska skickas in senast fyra månader efter dödsfallet.