Arvskifteshandling

Vad är en arvskifteshandling?

Ett dödsbo är en avliden persons tillgångar och skulder. Dödsboet skapas automatiskt när någon dör och upplöses genom arvskifte. Arvskiftet innebär att dödsbodelägarna fördelar egendomen mellan sig. 

Dödsboets delägare kan vara den avlidnes make, sambo, arvingar eller testamentstagare. Om du är ensam dödsbodelägare behövs inget arvskifte. Tillgångarna från dödsboet kan överföras till dig efter att bouppteckningen registrerats hos Skatteverket. 

Arvskifteshandlingen är ett skriftligt dokument som tydligt ska visa hur kvarlåtenskapen har fördelats mellan dödsbodelägarna. Dödsbodelägarna kan fritt upprätta arvskifteshandlingen som de vill och när de är överens om arvskiftet ska samtliga signera dokumentet.

Kan man frångå det som står i testamentet? 

Om dödsbodelägarna är överens kan arvet i ett dödsbo fördelas på ett annat sätt än testamentet dikterar. Ibland kan det vara nödvändigt med en annan uppdelning av rent praktiska skäl. Om en annan fördelning än den som framgår av testamentet sker är det viktigt att noggrant anteckna den nya överenskommelsen i arvskifteshandlingen för att undvika framtida konflikter.

Vad händer om dödsbodelägarna inte kommer överens? 

Om dödsboets delägare inte kommer överens går det att ansöka om en skiftesman hos tingsrätten. Skiftesmannens uppgift är att få dödsbodelägarna att enas om en lösning. Om dödsboets delägare trots detta inte kommer överens kan skiftesmannen fatta ett eget beslut. Detta kallas för tvångsskifte.

Hur skrivs en arvskifteshandling? 

Eftersom varje situation och kvarlåtenskap är unik är det svårt att följa en generell mall för hur en arvskifteshandling ska utformas. Arvskifteshandlingen ser ut på olika sätt beroende på vilka tillgångar som finns i dödsboet. Här följer två enkla exempel på situationer: 

Exempel 1: 

Marie avled den 1 oktober 2020. I Maries testamente står det att hennes önskan är att sonen Stefan ska ärva hennes bil och att hennes dotter Doris ska ärva hennes värdefulla klocka. Maries totala kvarlåtenskap har ett värde på 500 000 kronor och ska fördelas mellan hennes två bröstarvingar, dottern Doris och sonen Stefan. 

Stefan har precis köpt en ny bil och har inget behov av att ärva sin mors bil, som hans syster i själva verket skulle ha större nytta av. Syskonen undrar om de har rätt att frångå vad som står i testamentet vid arvsskiftet.

Så länge samtliga dödsbodelägare, i det här fallet Doris och Stefan, är överens kan de frångå sin mors önskemål i testamentet. En arvsfördelning skulle då kunna resultera i följande uppdelning:

• Doris tilldelas möbler värda sammanlagt 50 000 kronor och bilen värd 200 000 kronor. 
• Eftersom Doris tilldelas bilen tilldelas Stefan istället den värdefulla klockan värd 100 000 kronor samt resten av det som återfinns i Maries hem, som har ett totalt värde på 150 000 kronor. 

Exempel 2: 

Knut avled den 1 november 2020. Knut har tre bröstarvingar: Bengt, Gösta och Lars. Knuts kvarlåtenskap är värd sammanlagt 300 000 kronor. Arvsfördelningen resulterade efter upprättandet av arvskifteshandlingen i följande uppdelning: 

• Bengt tilldelas ett guldsmycke värt 50 000 kronor och en tavla värd 50 000 kronor. 
• Gösta tilldelas en vigselring värd 20 000 kronor, klädesplagg totalt värda 10 000 kronor och en matta värd 70 000 kronor.
• Lars tilldelas det som finns kvar i Knuts hem, vilket totalt uppgår till 100 000 kronor.