Förskott på arv – Flera barn och flera gåvor

Vad är förskott på arv?

Om du får en gåva av ovanligt stort värde av din förälder ska dina syskon kompenseras med samma värde när föräldern dör. På så vis blir gåvan ett förskott på ditt arv. Vad du sedan får i arvskiftet kommer vara mindre jämfört med dina syskon, som inte fick en sådan gåva när föräldern var vid liv. För att en gåva till ett barn inte ska räknas som förskott på arv måste gåvogivaren (föräldern) förtydliga det på något sätt. Vanligtvis görs det i ett gåvobrev med villkor om att gåvan inte är förskott på arv. 

Gåva till flera syskon

När en förälder bara ger några av sina bröstarvingar förskott på arv innebär det att arvsandelen (det bröstarvingarna ska ärva) minskar med lika stort värde som gåvan de fått. 

Exempel: När Johan avlider är hans kvarlåtenskap värd 90 000 kronor. Johan har tre barn, Anja, Beata och Christian, som ska få ärva en tredjedel av kvarlåtenskapen var – det vill säga 30 000 kronor. Det visar sig dock att döttrarna Anja och Beata redan har fått 45 000 kronor vardera i förskott från Johan, vilket måste räknas med i arvskiftet.

När kvarlåtenskapens värde slås ihop med Anjas och Beatas förskott blir det 180 000 kronor totalt (90 000 + 45 000 + 45 000). Den här summan delat på tre visar att varje syskon borde få 60 000 kronor i arvslott. Johans kvarlåtenskap på 90 000 kronor räcker alltså inte till för att betala ut alla syskonens arvslotter på 60 000 kronor vardera. Eftersom Anja och Beata redan fått 45 000 kronor i förskott blir deras arvslott 60 000 - 45 000 = 15 000 kronor. Det innebär att Anja och Beata får 15 000 kronor vardera medan Christian får hela sin arvslott på 60 000 kronor.

Alla gåvor som ges till ett barn från en förälder räknas inte som förskott på arv. Du kan läsa mer om vilka gåvor som kommer vara förskott på arv här.

Olika stora gåvor

När alla syskon har fått förskott på arv av olika värde ska detta tas med i beräkningen i arvskiftet.

Exempel: När Agneta avlider är hennes kvarlåtenskap 300 000 kronor. Agneta har tre söner, Björn, Carl och Daniel. Sönerna kommer få ärva en tredjedel av kvarlåtenskapen var –  det vill säga 100 000 kronor. Det visar sig dock att alla söner fått olika stora gåvor som ska ses som förskott på arv. Björn fick ekonomisk hjälp av Agneta med en renovering för 25 000 kronor. Carl fick hjälp att köpa en ny bil för 50 000 kronor och Daniel fick hjälp med att köpa sin första lägenhet för 75 000 kronor. 

När kvarlåtenskapens värde slås ihop med förskotten (gåvorna på 25 000, 50 000 och 75 000 kronor) blir kvarlåtenskapen istället 450 000 kronor. Den här summan delat på tre visar att varje syskon borde få 150 000 kronor i arvslott, vilket Agnetas kvarlåtenskap på 300 000 inte räcker till. Eftersom syskonen fått olika mycket i gåva beräknas deras arvslotter individuellt. Björn har redan fått 25 000 kronor. Därför ska han få 125 000 kronor (150 000 - 25 000) i arvslott. Carl får ärva 100 000 kronor (150 000 - 50 000) och Daniel ärver 75 000 kronor (150 000 - 75 000). Alla sönerna får på så vis ut lika mycket i slutändan.

En för stor gåva

Om ett förskott på arv visar sig vara större än själva arvslotten finns ingen återbäringsskyldighet. Ett barn som har fått en för stor gåva tvingas inte betala tillbaka något.

Om det bara finns en bröstarvinge?

Ifall en avliden förälder bara har ett barn och alltså bara en bröstarvinge blir inte reglerna om förskott på arv aktuella. Reglerna om förskott på arv finns ju för att det i slutändan ska bli lika mellan syskon, och för att vardera bröstarvinge ska få lika del av sin förälders kvarlåtenskap. När det bara finns en bröstarvinge till en avliden person behöver ingen annan kompenseras och gåvor som bröstarvingen fått under förälderns livstid kommer inte adderas in i kvarlåtenskapen. Bröstarvingen får ju hela förälderns kvarlåtenskap ändå.